Så mycket.
Att barnen bara kan leka.
Och när det är sådär mörkt och mysigt på vägen.
Det där gamla huset, där det finns minnen, fast det var länge sen.
Människor som bryr sig.
En morgon, en dag, en sång.
Och en till.
Nej, det går inte ens att se.
Och snöflingorna, de vackra snöflingorna.
Som jag minns detdär ögonblicket.
Och människor som rusar hit och dit.
En gammal julsång till, den gamla, fina julsången.
Skynda.
Se ut över de få.
Ja det var det, inte det allra bästa.
Men vad gör det.
Och det närmar sig.
Bara random.