Kära dagbok.

Dissar Jakobstad idag och sitter hemma och försöker få min hals frisk. Inte alls kul att vara hes när det är julkonserter på gång. Igår kväll övade vi på scenen och det var jätteroligt. I love it. Ikväll blir det genrep och jag ska vara frisk. Jag ska sjunga imorgon, snälla hals, kan du fatta det.

 

Fast det är lite coolt att låta som Bonnie Tyler också, haha...

 

Okej, nu är det jag mot förkylningen igen.

Med risk för att bli tjatig när det gäller musikgrejer så måste jag berätta om gårdagen. Musik är ändå något som jag faktiskt brinner för. Jag hade alltså blivit inbjuden till Luthergården för att hålla konsert. Och så hade jag samlat ihop ett litet band också, och det var superkul att spela med dom! Klockan 12 for Liisa och jag dit för att pynta scenen, såhär mysigt blev det:

Sen klockan ett kom resten av bandet och vi började öva. Det gick jättebra! Lite pizzapaus och så övade vi ännu mera. Det är så häftigt att kunna spela egna låtar med ett helt band, att se vad dom blir till. Sen så var det konsert kl. 19. Jag var lite nervös i början, det är nog lite läskigt att folk kommer på min konsert och hör på mina låtar. Men sen blev det bara roligare och roligare och efteråt var jag bara så glad att ha fått göra det här. Jag hoppas att det kommer flera tillfällen. Att spela till Guds ära, det är nog det bästa som finns.

Hej, jag vet inte vad jag ska skriva. Livet är bra. Hemma i Närpes. Snö på marken... Jag har konsert imorgon. Har lite ångest över det. Jag är förkyld, hoppas jag blir frisk. Var och fixade ljudgrejorna idag. Önskar att man slapp vara nervös, denna prestationsångest. Men det ska väl gå bra.

 

Ser också fram emot nästa helg när det blir julkonsert i Närpes med världens härligaste gäng.

 

Och sen helgen efter det övar kören alla julsånger. Och Jacob Gospel har konsert med  Samuel Ljungblahd.

 

Och helgen efter det är det julmusik med kören. Och eföjulfest.

 

Snart är det jul hörni.

Alltså detta finska språket. Vi började med en finskakurs idag och jag är typ livrädd. Usch bara. Finska på universitetsnivå? Som tur är jag inte den enda som stammar så fort man förväntas säga något på finska.

Snart ska jag iväg på jobb och därefter följer Jacob Gospel övning med band och så får jag vara med i en liten solokör i en låt, trevligt, trevligt! Jacob Gospel ska förresten ha julkonsert med Samuel Ljungblahd och Ole Börud i Pedersöre kyrka. Kommer bli superkul!

 

Snart är det lillajul och då är det också konsert som gäller! Roligt, roligt!

Idag tänker jag börja packa. Snart flyttar jag från min fina etta, det känns lite tråkigt!

Två dagar kvar på praktiken för denna gång. Och jag börjar tvivla på att dagistant är mitt drömjobb. Det är inte mitt drömjobb. För jag har väl aldrig velat bli det. Och när man är med barn i 1-3-årsåldern börjar man verkligen undra om det är nödvändigt att läsa om massa gubbar och teorier och skriva kandidatavhandlingar för att byta blöjor, läsa sagor, klä på kurabyxor och ge fart i gungorna... Men nu har jag snart lagt ner 1 och ½ år på detta. 

En veckas praktik är över, känns helt bra. Igår var jag dock förkyld och hemma. Idag har jag skrivit en sång som jag kanske ska skicka in till UK:s temasångstävling. Hoppas den vinner. Hahh. Men man ska väl ta vara på möjligheter!

Nåväl mina vänner (ett aldrig för mycket använt citat av speciellt ihågkommen lärare), ha en trevlig fredagskväll!

Börjar vara dags att påbörja alla 100 praktikuppgifter. Känner mig jätteförkyld. Så det kanske får vara. Ska väl äta min mikropizza snart. Och släpa mig iväg på jobb.

Trevlig kväll.

Jag var alltså på Höstdagarna i helgen. En av höjdpunkterna var Lindy Hop-workshopen. Så arma roligt. Det är alltså en lite knäpp dans från 30-talet. Till sånhär musik. Jag tror jag har hittat en ny grej att bli bra på. Tänk om man skulle bli det!

Efter en fullspäckad helg i Tammerfors med alltför lite sömn så var det dags för praktik. Småbarnspraktik. Första dagen idag och det gick över förväntan. Nu ska jag snart vidare på jobb och efter det blir det Jacob Gospel, jee!. Fullt ös hela tiden känns det som. Bara man skulle lära sig att inte oroa sig och ta allting som det kommer istället. För egentligen kan man inte göra så mycket annat.

En hel bild har jag från Höstdagarna.